fbpx

Fasadrenovering

Alla fastigheter kommer att behöva en fasadrenovering under husets livslängd. Väder och vind kräver sin tribut och förr eller senare måste fastighetsägaren ta ställning till när och hur fasaderna skall bli renoverade. Olika fasadmaterial har olika livslängd, men också olika problem. Räcker det med att lappa och laga, eller är det dags att göra om från grunden? Fasaden skall skydda mot väta men samtidigt tillåta huset att andas. En felaktigt utförd fasadrenovering kan på kort tid förorsaka omfattande och kostsamma skador.

Lästid: 3 minuter

Med tanke på att de flesta hus byggts och isolerats under en tid när energin var billig och miljöfrågorna inte så aktuella bör man alltid överväga vilka kompletterande åtgärder som är lämpliga. Tilläggsisolering och fönsterbyte kan vara aktuellt.

För träfasader räcker det oftast med att byta ut skadat material och måla om fasaden. För putsade fasader är frågeställningarna mera komplexa. Är fasaden i gott skick med bara enstaka skador räcker det oftast med att laga i de skadade partierna och pusta om fasaden. Vid större skador kan det dock vara lämpligt att knacka ner all gammalt material och putsa om fasaden. Tegelfasader är svårare att åtgärda när skador börjar uppträda, men å andra sidan har dessa betydligt längre livslängd.

Innan man beslutar sig för vad som skall bli utfört måste man kontakta byggnadsnämnden och ta reda på vilka villkor som gäller för att få bygglov för de tilltänkta åtgärderna. Nämnden har ofta synpunkter på färgsättning och materialval och i en del fall finns det bevarandekrav som omintetgör önskemål om tilläggsisolering.

En fasadrenovering kräver noggranna förberedelser

Allt underhållsarbete kräver noggranna förberedelser för ett lyckat slutresultat och fasadrenovering är inget undantag. Den fastighetsägare som systematiskt inventerat sitt underhållsbehov har stora fördelar härvidlag och kan i god tid informera de boende om kommande arbeten.

Kreativ Byggkonsult har sedan tiotalet år utfört fasadrenovering åt såväl kommunala som privata fastighetsägare i Stockholm. Nyckeln till vår framgång ligger i en väl genomarbetad metodik som tar hänsyn till tekniska förutsättningar, stadbyggnadsmässiga begränsningar och de boendes välbefinnande.

Processen utgår från en noggrann inventering av fasadernas status, som ligger till grund för val av renoveringsmetod. I ett tidigt skede kontaktar vi också byggnadsnämnden för att gemensamt resonera oss fram till materialval och eventuell tilläggsisolering. Tillsammans med fastighetsägaren fattas sedan beslut om renoveringens omfattning och slutligt utseende. Parallellt med projektering och framtagning av förfrågningsunderlag startar också arbetet med att informera de boende.

Vår rekommendation vid fasadrenovering

Vår rekommendation är i de flesta fall att kombinera fasadrenoveringen med tilläggsisolering och byte av fönster. Det bidrar till minskad energiåtgång och mindre bullerstörning i lägenheterna. Erfarenheten pekar på att man oftast uppnår en god lönsamhet för åtgärderna i kombination med en bättre inomhusmiljö.
Efter avslutat arbete gör man en oberoende besiktning och eventuella besiktningsanmärkningar blir åtgärdade.

Hur ofta behöver man renovera sin fasad?

Det går inte att ge något generellt svar på frågan om hur ofta du bör göra en fasadrenovering. Hur ofta fasader behöver bli renoverade beror på material, åverkan, väder och vind mm. Medan tegelfasader är i det närmaste underhållsfria kan träfasader behöva bli ommålade redan vart tionde år. För det vanligaste materialet – puts – får man räkna med en livslängd på ca 30-40 år innan skador börjar uppkomma.
Sprickor i putsade fasader eller puts som lossnar kan bero på sättningar. Det kan även vara resultatet av att fasaden under många år har blivit utsatt för regnets fuktangrepp. Syd- och västfasader är mest utsatta.
Mögelpåväxt är inte ovanligt. En annan vanlig orsak att man vill renovera fasaden är åverkan som t ex omfattande klotter.

Fasadrenovering i praktiken

När man står inför en fasadrenovering skall man börja med en noggrann inventering för att kontrollera om det räcker med att applicera ny putsfärg eller om hela eller delar av fasaden behöver bli omputsade. Beroende på skadornas omfattning kan man välja att bara knacka ner lös puts och sedan lappa och laga innan ny puts läggs på, eller att knacka ner all gammal puts innan omputsning.

I samband med inventering av fasaderna är det lämpligt att inventera även andra delar av fastigheten som har ett nära samband med fasaden, t ex balkonger, fönster, takavvattning mm. Man kan göra stora samordningsvinster om man kan utföra sådana åtgärder samtidigt som fasaden blir åtgärdad.

Fasadrenoveringen börjar med ställningsbygge, väderskydd av fasaden och intäckning av fönster. Man måste också säkerställa att dessa inte kan bli öppnade under pågående arbete. Man börjar med att knacka ner gammal lös puts i erforderlig omfattning och eventuell tilläggsisolering anbringas innan den nya putsen läggs på. Om fönster samtidigt skall bli bytta gör man det efter det att den nya putsen är på plats. Efter besiktning och åtgärdande av besiktningsanmärkningar kan ställningarna bli demonterade.
Tidsåtgången beror givetvis på byggnadsutformning och omfattningen av kompletterande arbeten, men för en vanligt förekommande byggnadstyp som ett trevånings lamellhus med tre trapphus får man räkna med tre till sex månader beroende på omfattningen av tilläggsarbeten.

 

Fasadrenovering

Vanliga frågor och svar

Det beror på. Om man vill tilläggsisolera eller byta fasadmaterial måste man söka bygglov. Det är oftast inga problem, om inte byggnaden är listad som särskilt bevarandevärd. I sådan fall brukar kan det ställas krav på att begränsa tilläggsisoleringens tjocklek och flytta ut fönsterna i fasadliv.
Man får göra en lönsamhetsberäkning, med det brukar visa sig att tilläggsisolering är lönsamt. Samtidigt bidrar det till en bättre inomhusmiljö med minskat drag när huset blir tätare.
Man bör titta på möjligheterna att kombinera fasadrenovering med att tilläggsisolera och byta ut fönster mot moderna fönster med bättre isoleringsegenskaper.
Det talas ofta om problem med enskiktstätning vid fasadrenovering. Vad är det och vilka är problemen?
Det finns inget rätt svar på frågan. Tunnputs är vanligen billigare och ofta lika bra som tjockputs. Om man däremot har sten- eller minaeralullsisolering på väggarna bör man använda tjockputs.

Ska vi diskutera ditt nästa byggprojekt?

Robert Kraft
Sälj- och marknadsansvarig
robert.kraft@kreativbyggkonsult.se
070-918 75 30
Vill du hellre bli kontaktad?

Ja, jag är intresserad av att bli kontaktad för en inledande diskussion om mitt nästa byggprojekt.





    Jag samtycker till att ni behandlar mina personuppgifter för att kontakta mig, skicka nyhetsbrev och information till mig. Du kan närsomhelst återkalla ditt samtycke genom att avprenumerera på nyhetsbrevet. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter i vår dataskyddspolicy.